<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
<channel><generator>iloblog 1.0</generator><title>Valpdagbok Feed</title><link>http://dagbok.vikenwheaten.se/</link><description>Jag &amp;#xE4;r en pigg 4-&amp;#xE5;rig &lt;strong&gt;Irish Softcoated Wheaten Terrier&lt;/strong&gt; tik som f&amp;#xF6;tt min f&amp;#xF6;rsta kull valpar. Det blev 9 sm&amp;#xE5; krabater Jag &amp;#xE4;r d&amp;#xF6;pt till Baldringes Olympia af Bob men kallas &quot;&lt;strong&gt;Humla&lt;/strong&gt;&quot;. Pappan till valparna &amp;#xE4;r min k&amp;#xE4;raste sedan m&amp;#xE5;nga &amp;#xE5;r, Lindcy&#039;s Make My Day &quot;&lt;strong&gt;Malte&lt;/strong&gt;&quot;. &lt;a href=&quot;http://www.vikenwheaten.se&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;http://www.vikenwheaten.se&lt;/a&gt;</description><item><title>Vi sover tillsammans igen</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=192</link><description><![CDATA[  Nu sover vi tillsammans igen (inte jag och matte utan hundarna). Jag ville inte sova med valparna från v 3 - v 13. För det var ju ett fasligt diande hela tiden. Nu när mjölken är slut får jag vara ifred och då kan Arne och Ante få lov att sova på samma filt som jag. Har ni sett så stora de har blivit?  
 Det är Arne närmast och Ante i mitten.  
   
 ]]></description><pubDate>Mon, 19 May 2008 06:09:19 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Ateljéhundar</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=191</link><description><![CDATA[  Matte har rymt till en avsides belägen gammal skola på landet för att måla en hel månad. Den gamla skolans enda skolsal, ljus och rymlig med stora fönster och vedkamin, är en underbar ateljé. Det finns kök och bad samt sovrum också. Tyvärr får inte vi hundar vara mer än i kök och hall. Speciellt inte Arne sedan han trampat på en nymålad duk i sin virvelvindssnabba framfart i huset. Om det bara finns en enda liten dörrspringa öppen så slinker han in. Alla utrymmen, trappor, mörka vrår, allt, allt skall utforskas av honom. När matte ryter NEJ så att jag hukar, Ante kryper ihop tittar bara Arne förvånat sig omkring och undrar "menar du mig?" Men mest busar bröderna och leker snälla lekar. De har verkligen stor glädje av varandra. 
 Vi kommer bara hem en gång i veckan för att tvätta och kolla mail. Trädgården där vi har semester har ordentligt staket så jag och busgrabbarna (Arne och Ante) kan härja fritt. Vi har haft en underbar vecka allihop. Massor av sorkhål och nya dofter. Härliga pinnar och mysiga promenader med mycket hästspillning. Matte har mest sovit och vilat samt funderat över om det där med konstutställning var så vidare bra idé i sommar. Men nog ska hon få ihop något, det vet jag av erfarenhet. 
 Svaret på blodprovet kom igår. Jag har en fästinginfektion troligen borrelia. Vi vet inte om det är från de två fästingarna matte fann på mig innan jag fick fästingmedel i år eller från senhösten i fjol. Jag har alltid blivit noga behandlad men det är klart, min motståndskraft var nedsatt iår. 
 Nu ska jag äta stark medicin (Doxyferm) i flera veckor. Hoppas det hjälper så jag kan orka börja springa igen och jaga busungarna. Matte har ju misstänkt att något var galet. Vet ni hur det avslöjades? Jo, jag skulle väcka matte som fick kaffe på sängen. Den gången kunde jag inte hoppa upp och ge henne godmorgonpussen. Det har aldrig hänt förrut. Jag har alltid hoppat både upp och ner ur sängar ( och fåtöljer) utan problem i hela mitt liv.  
 Så varning alla hundägare. Kolla efter fästingar, använd fästingmedel (halsband eller spot-on) och om ni misstänker en infektion genom stelhet, hälta och trötthet; ta ett blodprov för att få veta. Följdsjukdomarna är så otäcka. 
 Puss till alla utflyttade valpar med hussar o mattar från oss 
 ]]></description><pubDate>Sun, 18 May 2008 19:40:27 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Kollo</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=190</link><description><![CDATA[  Matte glömde berätta att jag åker på kollo idag  . Jag har varit där förr och det är jättebra kollo. Jag skall vara där i nästan 3 veckor. Så länge har jag aldrig varit ifrån min matte och husse förr   Matte är nog mest tagen för hon kramar och pussar mig hela tiden och säger till husse att hon kanske inte vill åka. Då morrar husse  . Det skulle hon tänkt på före och inte börja vela dagen före resan säger han. Vart dom skall åka. Dom skall till Toscana och rida islandshäst (är människor kloka) dricka vin (jo jo) och äta god mat.   
  http://www.voltrona.com/w2d3/v3/view/voltrona2/galleria_fotografica--22/index_en.html  
 Jag är fullvaccinerad och skulle följt med från början men husse och matte kom fram till att det var för jobbigt för mig (sa dom till mig - jag tror dom ville vara själva  ) 
 Ni kommer att få full rapport från kollot tro inget annat men vi tar Time-out från bloggen till början av juni 
 Slick Malte 
   
 ]]></description><pubDate>Sun, 11 May 2008 13:24:36 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Ljuvliga Alma</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=189</link><description><![CDATA[  Igår var det Almas tur att hälsa på pappa med sin husse och matte. Matte skulle klippa lilltösen och det var ett litet lurvigt troll som kom på besök. Efter mitt vanliga väkomst morr som betyder - uppför dig här bestämmer jag   så visade flickan att hon visste precis hur en fin väluppfostrad ung dam beter sig. Hon rullade genast över på rygg med tassarna i vädret. Så uppför sig en ung dam med stil och klass  . Matte viskade i örat på Alma att det kan vara klokt att fjäska för pappa men andra killar skall hållas kort  
 Först en bild på tösabiten på klippbordet innan klippningen 
   
 Matte var alldeles till sig. Ingen har stått så fint på klippbordet. Inga bröder och inte jag och Humla heller. Alma bara stod där och fann sig i att bli klippt. Inte ens rakningen av öron och rumpa var några problem. Ett litet pip när vi skulle klippa tassarna var allt. Matte bestämde då att det är bättre matte Annika klipper dom färdigt hemma. 
 Här är resultatet av klippningen. Hon fick behålla lite rufs men en hel del försvann. Och jobbigt var det -det syns väl? 
   
  Lite lek med mig blev det men matte sa att det var märkbart hur mycket tuffare jag var mot hennes bröder. De fick "tassar" så att de rullade runt på gräsmattan. 
   
 Så behandlar man inte en liten prinsessa svarade jag, fortfarande tagen av hennes stora respekt för sin pappa. That´s my girl     
 Många slickar från pappa Malte 
 ]]></description><pubDate>Sun, 11 May 2008 13:13:38 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>En till från Veterinären</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=188</link><description><![CDATA[  Jag var också hos veterinären idag-- med en ond tass  . Husse fick frågan om munkorg när veterinären skulle raka bort allt hår mellan trampdynorna. Inte behövdes det   Jag satt som en ängel och lyfte på tassarna. Man är väl van vid pedikyr   
 Slick Malte 
 ]]></description><pubDate>Fri, 09 May 2008 18:17:41 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Blodprov</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=187</link><description><![CDATA[  Idag var jag Humla hos veterinären och tog blodprov för att få kollat borrelia. Assistenten kom in och ville sätta på mig munkorg innan de skulle sticka mig i frambenet. Matte blev förnärnad. -Hon är lugn och snäll och behöver ingen munkorg. Det stressar nog henne mer, sa hon. Då ondgjorde sig assistenten över att hon träffat mindre trevliga wheatens som burit sig illa åt. Inte bara hos veterinären utan även i sina familjer.  
 Matte höll mig i sitt knä och de fick sitt blodprov. Inte behövde jag munkorg. Jag pep bara lite, speciellt när de var tvungna att sticka mig i båda benen. Och inte fick de raka heller sa matte. De var imponerade över hur lugn och snäll jag var.  
 Efteråt hade de (matte och assistenten) en lång diskussion om rasen och vikten av att vara fast från början och våga ta i hunden redan som valp. Därför är det viktigt att alla går valpkurs så ingen förstör "mitt goda rykte".  
 ]]></description><pubDate>Fri, 09 May 2008 13:28:39 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>En bild till</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=186</link><description><![CDATA[  Här är yttterligare en bild av Malte här 10 veckor 
   
 Är det bara jag som ser likheten med Kalle? 
 Matte Lena 
 ]]></description><pubDate>Thu, 08 May 2008 18:12:58 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Arne hos pappa</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=185</link><description><![CDATA[  Oj så stor lille Adam/Kalle blivit och se så lik (och smutsig) han är pappa Malte i samma ålder 
   
 Igår var det Arnes tur att besöka mig. En företagsam liten herre som gärna gav sig ut på egna strövtåg i huset. Men först undrar vi - får den grabben ingen mat hemma????? Matte Eva sa att han fått mat 2 timmar innan vi hämtade honom. Det första han gjorde var att dyka i pappas matskål   det tolereras icke. När jag fick mat så tjöt grabben tills han fick en hundburgare han också - och det är mycket för en liten kille. Han gav sig därefter på resterna av min frukost och signalerade - meeeer mat. Då sa matte stopp. Nästa grej grabben gjorde var att på något sätt klättra upp på mattes sybord och ta en plaspåse med lammöron En vild jakt utbröt - det är mina lammöron!! 
   
 Den företagsamma rackaren snodde ett öra men då fick det vara nog   
   
 Jag tog tillbaka mitt öra efter en vild jakt - ser ni hur snopen grabben ser ut men ibland är liten minst ! 
   
 Ser ni örat i min mun - kul att retas med grabben   
   
 Till sist veknade både matte och jag så han fick ett litet gnag utan att tugga i sig örat. Dom är för större gossar 
   
 Matte summerar besöket med att Arne är en lugn, social grabb. Den som lyder pappa Malte bäst. Men varning för upptäckarlustan. Han försvann lätt och sen hörde vi ett ynkligt pip när han upptäckte att han var ensam. Matfrosserierna fortsatte - han tiggde ytterligare en hundburgare innan han gick hem och med morgonransonen åt han alltså en vuxen hunds ranson. Vi undrar om han dolde detta för matte och åt kvällsmat när han kom hem. 
 Men fin är han - vi håller med mormor/matte Eva 
   
 Slick från farsan 
 ]]></description><pubDate>Thu, 08 May 2008 18:08:40 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Rapport från Adam/Kalle</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=184</link><description><![CDATA[  Det kom ett långt och härligt mail med massor av bilder från Adam/Kalles matte i Göteborg.  
 "Hej!   Tiden rusar iväg och nu är Kalle redan 13 veckor! Hur fort har inte det  gått? Allt fungerar jätte bra här och Kalle har charmat alla i bekantskaps  kretsen och alla på gatan. Är du säker på att han kommer att bli liten? Jag  tycker att han har vuxit enormt mycket (det tycker alla andra också) bara  på några veckor. Jag skickar med lite bilder så kan du titta och se vad du  tycker. Hur som helst är han underbar.  
    Vi har nu börjat valpkursen. Jättekul tycker Kalle som mest är intresserad  av de andra aspiranterna än av själva kursen. Han kan redan sitt, ligg,  stå, vinka och inkallning (kommer allra oftast men det finns undantag) och  "koppla dig" (inkallning där han själv sätter på sig kopplet). Mathilde är  den som går själva kursen. Jag och Mattias sitter brevid och noterar så att  vi vet vad vi skall träna på hemma. Kul!     
 Kompisarna på kursen. Ta mig då!   Mycket roligt att titta på första gången på valpkursen.      Skitiga hundar är lyckliga hundar? Jord, lera och smuts är något som Kalle  uppskattar speciellt mycket (rastypiskt?). Han tar sig gärna en "lerkocka"  och tuggar på då och då. Och varför inte rulla sig lite när man ändå är på  gång? Tuggar på allt gör han också! Vi hoppas på att det är en övergående  fas.    Ler och vattendjuret Kalle...    Vi har tagit valpsprutan (charmade alla på djurkliniken också genom att  bajsa i behandlingsrummet) och vi har satt på fästingmedel. Dom är så  äckliga dom små krypen. Den här veckan kör vi en avmaskning.    Vi var på fest i lördags. Där gjorde Kalle sig bekantskapen med en  självgående gräsklippare (ser ut som en stor skalbagge ungefär). Han blev  skogstokig! Hoppade runt som en hårboll och gjorde allt för att den skulle  börja leka någon gång. Men det blev inget med det till Kalles stora  besvikelse. Annars så är han hur cool som helst. Han tycker om när det är  mycket folk men kan ändå koppla av och gå och lägga sig när han fått nog.  Vi tog med pläd och kompostgallret och när vi skulle sätta oss och äta  satte vi bara ner honom där. Inga problem alls. Han var vaken men låg lugnt  och stilla och tittade på. Givetvis var alla imponerade av den här lilla  söta hårbollen (som han numera är) som är så socialt begåvad.     Mamma passar honom på dagarna och det funkar också jätte bra.  
  Själv ser jag fram emot att så småningom kunna ta lite längre promenader och kanske få sällskap på en joggingrunda i skogen. Kalle själv tycker att det där med  koppel är tråkigt även om han går fin fint i det. Det yttrar sig i protester som att sätta sig och vägra gå ett steg till. Men skam den som ger sig. Utan koppel följer han hur bra som helst och håller koll på oss (än så länge...). Igår kom han faktiskt på inkallning trots att han tagit några steg mot en annan hund som kom i motsatt riktning (han visste dock att jag hade köttbulle i fickan som belöning. Smart hund...)! Vad månne det bliva av ett sådant här praktexemplar? =) "  
   
   
 Så fint han står på trimbordet!!! Toppengrabb!!!  
 ]]></description><pubDate>Wed, 07 May 2008 19:26:27 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item><item><title>Avmaskning igen</title><link>http://iloapp.vikenwheaten.se/blog/dagbok?Home&amp;post=183</link><description><![CDATA[  Idag har valparna avmaskats igen med Welpan vet. Alvin vägde på besiktningen idag 7,15 kg!!! Nästan halva sin blivande vuxenvikt. Alvin har blivit badad och fått torka pälsen i solen. Snart ska han hämtas av sin nya familj. 
 Arne har varit hos pappa för första gången. Han hann hem, slukade sin portion mat och stöp sedan på en filt. Har tydligen varit en ansträngade dag. 
 På morgonpromenaden gick inte Ante utan han dök i ett sädesfält. Han kröp, ålade och njöt av daggen i växtligheten. Han blev helt genomblöt men såg klart nöjd ut.  
 Själv går jag sakta och värdigt. Matte är lite bekymrad över att jag verkar stel på morgonen. På fredag ska jag till veterinären och ta blodprov för att utesluta en släng av borrelia. Det kan ju ligga latent och blossa upp av stressen som kroppen utsätts för under dräktighet och digivning. Nog har de sista 5 månaderna frestat på min förrut så pigga och smärta kropp.  
 ]]></description><pubDate>Wed, 07 May 2008 16:43:13 +0200</pubDate><category>Dagbok</category></item></channel>
</rss>
